H-e-j-p-å-d-i-g-!

Sitter i vanlig ordning på skolan och i vanlig ordning med emma och i vanlig ordning på våran lediga dag OCH i vanlig ordning för att äta mat och kolla på folk!

Ska hem och diska, städa toan och sen kanske på bibblan och låna en bok..
VET NÅGON EN LÄTTLÄST SJÄLVBIOGRAFI?? som på ett eller annat sätt har med samhället att göra, hur samhället reagerar kanske, osv..!

Trevlans helg, puss å hej! :)


hmmm! x)

Dag 11

Mina syskon

Jag har tre syskon, Lenita, Daniel och Dennis. Dom är de bästa som finns och jag älskar er högt över allt annat!


Lenita är 17, Daniel 13 och Dennis 5.

Lenita är den jag umgås mest med, Daniel är den jag bråkar mest med och Dennis är den jag pussar mest på! HEHE! Nee, så illa äre inte. Jag och Daniel bråkar inte så mycket nå mer, men det brukar ju vara så att den som är lik en själv, den går man inte ihop med. Daniel är en generös pöjk och jag tycker om dig ändå ;) ^^

Dennis är min lilla älskling, i hans närhet blir jag alltid glad och han får alltid mig på bättre humör när jag är på dåligt. Min lilla solstråle alltså! :)



Lenita är som sagt den jag umgås mest med, hon är inte bara världens bästa syster, utan världens bästa vän med! Med henne (eller ska jag säga dig?!) har jag alltid kul. Vi hittar på saker tillsammans och det är sällan jag har tråkigt med dig ^^

Alla puckade saker vi gjort är roliga minnen som jag sent kommer glömma :)
Tex:
  • När vi åkte EU-moppe till Kangos
  • Suttit i en skog bland myror och haft picknick
  • Punkteringen vi fick i Kangos så vi var tvungna att promenera och leda moppen hem
  • Badat där på utebadet med spindlar och grodor när det var stängt samtidigt som vi filmade ryggplasken vi (jag) råkade göra
  • Bus vi gjorde när vi var mindre ("tappat" börsen med fiskelina på som vi sen drog fort när någon tänkte böja sig för att ta upp börsen)
  • Och vi ska inte tala om alla kladdkakor vi bakat genom åren XD





Lilla HjärtatLilla HjärtatLilla HjärtatLilla HjärtatLilla HjärtatLilla Hjärtat
JAG ÄLSKAR ER mina fina syskon/vänner/familjemedlemmar/incest polare, osv. ;)
*sanna går inte aaalls alltid för långt* ;)

<3

Att inte ha kvar en person i sitt liv på samma sätt som man varit van vid under en tid. Att plöstligt stå där 'ensam' igen, utan den man älskar vid sin sida. Minnerna finns kvar och gnager och svider bara till en början, man tänker att "men tänk om..." "ifall att..." hela tiden. Man blir nästan rädd för ensamheten, under dagarna göms det ledsamma i kroppen, men direkt dörrarna är stängda till mitt rum och jag sitter här ensam kommer tårarna och minnerna tillbaka.

Dofterna som finns kvar av dig, i täcke och kläder gör mig gråtfärdig och jag saknar dig och det fina vi haft som fan.. Vars jag än vänder mig, befinner mig och vad jag än gör, så finns det för det mesta något minne som påminner om dig eller om någonting som vi gjort.
Det gör ont det gör det.

Minnerna borde göra mig glad, och inte ledsen. Men jag antar att den stunden kommer när jag kan se tillbaka och le åt saker och ting som varit, i stället för att fyllas med ångest och förtvivlan..

Jag är glad och tacksam för dom bra stunder vi haft och alla fina minnen som vi skapat tillsammans, men känslan av att det inte blev som vi hoppats på från början gör bara jävligt ont!

Men min första kärlek nånsin, kommer såklart finnas kvar i mig livet ut och du kommer alltid att ha en stor betydelse för mig..


jagälskardig<3