<3
Dofterna som finns kvar av dig, i täcke och kläder gör mig gråtfärdig och jag saknar dig och det fina vi haft som fan.. Vars jag än vänder mig, befinner mig och vad jag än gör, så finns det för det mesta något minne som påminner om dig eller om någonting som vi gjort.
Det gör ont det gör det.
Minnerna borde göra mig glad, och inte ledsen. Men jag antar att den stunden kommer när jag kan se tillbaka och le åt saker och ting som varit, i stället för att fyllas med ångest och förtvivlan..
Jag är glad och tacksam för dom bra stunder vi haft och alla fina minnen som vi skapat tillsammans, men känslan av att det inte blev som vi hoppats på från början gör bara jävligt ont!
Men min första kärlek nånsin, kommer såklart finnas kvar i mig livet ut och du kommer alltid att ha en stor betydelse för mig..
jagälskardig<3
ahww, vad fint skrivet alltihopa! det kommer snart att kännas bättre ska du se (; jag älskar dig sis, <3