Psoriasis

Nu tänkte jag skriva lite om psoriasis, jag har haft det i flera flera år, sen grundskolan och besväras av det mer eller mindre till och från.. (Jag själv har rätt lindrig psoriasis jämfört med hur mycket vissa andra har). 

För er som inte vet vad psoriasis är så är det en hudsjukdom.. Kopierar från 1177, orkar inte skriva ner det själv.

"Psoriasis är en sjukdom som ger röda hudfläckar som fjällar och ibland kliar. Orsaken är en inflammation i de övre hudlagren. För de flesta är besvären lindriga, men för vissa kan de bli så stora att det sociala livet påverkas. Sjukdomen går i skov vilket innebär att man i perioder kan ha små eller inga besvär alls, för att sedan ha perioder när utslagen blir värre.

Risken att få sjukdomen ökar om någon annan i familjen har psoriasis. Även om sjukdomen är ärftlig krävs det ofta också att något utlöser den, till exempel olika typer av infektioner, läkemedel eller psykisk stress.

Ungefär två till tre procent av befolkningen har psoriasis och den är lika vanlig bland män som kvinnor."

Ingen i min familj har psoriasis så jag tillhör alltså en av dom 2-3% som har det, men inte så konstigt enligt mig. Var väldigt stressad under grundskoletiden och mådde skit, speciellt under låg och mellanstadiet om jag minns det rätt.. 

Det var pga olika anledningar bl.a. på dåliga lärare, inte dom snällaste klasskompisarna och världens sämsta självkänsla.. 

Kommer ihåg engång när jag sminkat mig till skolan, hade satt lite blå kajal och min mentor sa "vad har du gjort? Det ser ut som att du varit i slagsmål!", en annan gång på en mattelektion när jag hade problem med ett tal och frågade om hjälp flera gånger blev hon plötsligt svinarg på mig, tog en penna och gjorde ett stort kryss över hela sidan och sa att jag skulle skita i den uppgiften.. (Kommer tom ännu ihåg vad uppgiften handlade om).

Vid nå tillfälle "jämförde" hon mig med pappa, kommer inte ihåg ordagrant, men minns att pappa hade snackat med henne ang hur hon behandlat mig och det fick jag höra efteråt av henne, hon gillade väl inte de så hon sa nåt i stil med att jag var som han.. Öh

Hur som helst, allt gjorde att jag inte trivdes i skolan. Sprang hem mitt i allt, grät, hade ångest och mådde dåligt. Avbröt skidåkningen vi hade under idrotten för att springa ikapp mamma som jag visste då var påväg till skolan, sprang så fort så jag trodde jag skulle dö i andnöd. Pappa fick vara med mig nån vecka i skolan till jag kände mig mogen för att vara själv där igen osv..

(Som tur är har man världens finaste föräldrar!)

En gång när vi hade en vikarie var jag jätteledsen, grät och sa till henne att ingen ville vara med mig. Hennes "pedagogiska" svar var "ja, men alltid vill man inte vara med alla". 

Kan även tillägga att jag var beroende av min kompis Sandra, på den tiden. Var hon sjuk och borta från skolan blev det kaos inne i mig och när hon engång var ledig från skolan tog jag med mig en nalle puh "leksak" som jag hade på bänken så han var med mig där, som en tröst..

Det var en liten del av allt skit å elände som hände i skolan som gjorde mitt till ett stressat nervvrak. 

Då hade jag mycket psoriasis, fläckar på hela kroppen.

Nu för tiden har jag mest i hårbotten och det var dit jag ville komma, kliar så in åt helvedde dessa dagar så håret ser jämt skitigt ut (i-landsproblem ja)!!!! 

Som tur är har jag ju min gulliga pojkvän som brukar komma och ta flaskan med medlet i som man ska sätta på fläckarna, Betnovat, när han ser att jag försöker sätta det på fläckarna i hårbotten som kliar.

Har även nu, sen vi fått barn, fått några fläckar på kroppen.. Det kanske betyder att det är rätt stressigt att vara småbarnsmorsa? Även fast vissa inte kanske tror de.. ;)

Kladdisss kakii

Idag har jag och William varit hos Sandra och hälsat på, jättetrevligt! 
För er som inte vet var jag och Sandra beest friends under grundskolan, men tappade lite kontakten när gymnasietiden började.. Nu några år senare har vi tagit upp kontakten igen och börjat umgås! Kul kul och speciellt när man känner varann innerst inne, trots uppehållet när man inte varit så uppdaterat under några år.. Men nu har det blivit ändring på det :D 

Fyy fan vad tungt det är att gå med barnvagn dessa dagar, på tal om ingenting, speciellt i nysnön som faller ner.. Värsta träningspasset att gå några meter, man känner sig lagomt smexig med sitt röda face när man väl kommit fram ;) men men, gratis träning är ju inte fel!

Nu ska jag göra situps här innan jag somnar. Brukar göra ganska många när jag får situps sug 200+ (suget kommer inte varje dag nej), men nu är mitt mål att minska lovehandsen så mycket som de bara går så får köra några sid-situps eller vad dom nu kallas ;) 

Passande bild till inlägget va? ;)
Detta blir min nästa utmaning, hehe verkar lätt att göra, åååååsome!

Måndagens tankar

Aaaaaa men snälla människor, skaffa drivning licence (stavningen var kanske katastrof nu, i dont give a shit) fooooor fääään, använd benen eller skit i bägge delarna helt enkelt! Inte mitt val utan era, men ger ett gott råd! Tidskrävande svar ja, värt det svar ja, har du inte råd så ta dig råd, spara, svar ja, har du körkort skaffa bil, har du bägge två? Utnyttja det då och inte mig!!!!

Så känner jag litegrann, syftar dock såklart inte på alla körkortslösa men ni hajjar. Kanske. 

Och för att få lite mer positivt i detta inlägg så älskar jag kärlek!!! Kollade reprisen av Ensam mamma söker och blir fan kär i alla som är kära! Underbart! Mer kärlek i världen <3!